Forskningskonferansen CARN-ALARA

By redaksjonen

CARN-ALARA (Split, Oktober 2019) er en aksjonsjonskonferanse som aksjonsforskere fra hele verden deltar på for å presentere og dele forskning  innen utdanningssektoren. Forskerne Ann-Christine Wennergren, Caroline Nagy og Jaana Nehez fra Høgskolan i Halmstad presenterte analyser og resultater fra pågående forskningsprosjekter hvor MOSO også er involvert.

 

Hva var anledning for at dere ble invitert til denne konferansen?

CARN-ALARA är en aktionsforskningskonferens som aktionsforskare åker på kontinuerligt för att presentera och ta del av aktionsforskning som pågår i hela världen inom utbildningssektorn. Den här gången ville vi få återkoppling på pågående aktionsforskningsstudier från andra aktionsforskare.

Hvilket tema snakket dere om?

Sammantaget hade vi under ett presentationspass två presentationer på konferensen. Den ena presentationen (studie A) handlade om ämnesspecifik feedback till lärarstudenter och den andra (studie B) om lärares kollegiala lärande för förbättrad undervisning.

Hvilket budskapet formidlet dere?

När det gäller studie A, aktionsforskningsstudien om ämnesspecifik feedback till lärarstudenter, ville vi komma ifrån ett fokus på enbart allmändidaktik på lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning. För att lyckas med det vill vi poängtera vikten av att lärarstudenter och handledare i den verksamhetsförlagda utbildningen gemensamt förhandlar fram ett ämnesdidaktiskt mål för studenten. Med ett sådant mål kan studenten dra lärdomar om sin undervisning i ett specifikt ämne.

Studien om kollegialt lärande för förbättrad undervisning, studie B, undersökte vad som karaktäriserar kollegiala lärandepraktiker bland lärare som försöker stärka ledarskapet i klassrummet på en skola i ett socialt utsatt område. Det vi ville betona var hur synliggörande av faktiska undervisningspraktiker och samtal utifrån dessa möjliggör för lärare att bli medvetna om styrkor och svagheter i undervisningen i stället för att leva i föreställningar som har formats av andras åsikter om skolan och om undervisningen där. På en skola i ett socialt utsatt område är det viktigt eftersom det stärker lärarnas ägarskap för vad som faktiskt behöver utvecklas och deras tro på att de också kan förbättra sin undervisning.

Kunne dere presentere noen resultater (evt. med kort beskrivelse).
För att lärarstudenter ska utveckla sin förmåga att undervisa matematik har vi identiferat tre främjande aspekter, nämligen att det finns: 1) ämnesdidaktika mål för undervisningen och tydligt formulerade önskemål för ämnesdidaktisk feedback, 2) multimodal feedback och transparens för att förstå ämnesdidaktisk feedback och hålla det ämnesdidaktiska engagemanget vid liv, och 3) ägarskap av feedbacken i gapet mellan undervisning och handledning.

I studie B har tre mikropraktiker i det kollegiala lärandet studerats, lärarnas planeringspraktik, kollegiala observationspraktiker och kollegiala samtalspraktiker. Resultatet visar att kollegiala observationspraktiker och samtalspraktiker förändrar lärares undervisningsplanering. Observationspraktikerna kännetecknas av positiv förstärkning på att lärare faktiskt klarar av att göra sådant som de inte tror sig klara av och av observerade tillkortakommanden. I kollegiala samtalspraktiker definierar de utvecklingsbehov i sin egen undervisning och samtalar med sina kollegor om alternativa undervisningsaktiviteter. Lärarna går från att basera sina hypoteser om utvecklingsbehov på magkänsla till att basera dem på observationer och från att välja mål och undervisningsaktiviteter till att noggrant planera mål och omformulera undervisningsaktiviteter.

I hvilken sammenheng ble MOSO benyttet og hva var effekten av dette?

I studi A använde studenter och handledare MOSO i handledningsprocessen. Den data vi har analyserat består därför till stor del av den data som finns där, det vill säga studenternas lektionsplaneringar och önskemål om riktning för handledningen samt handledarnas feedback på studenternas planer och undervisning. Utöver data i MOSO har vi även analyserat studenternas skriftliga reflektioner om sina ämnesdidaktiska lärdomar, utifrån att de har fått välja ut central feedback från sina MOSO-flöden. I och med att MOSO uppmuntrar till multimodal feedback blev det möjligt för oss att uppmärksamma vikten av att som lärarstudent få feedback i form av bilder och filmer i kombination med skriftliga kommentarer.

Även i studie B använde sig lärarna av MOSO. De la in sina lektionsplaneringar i appen inför kollegornas observationer och utgick sedan i de kollegiala samtalen från observationsunderlaget. Data från MOSO har i den här studien analyserats i kombination med transkriberade kollegiala samtal. MOSO möjliggjorde dels att få syn hur de olika praktikerna formade varandra, men också för lärarna att få syn på sin egen undervisning och samtala om den för att stärka sin tro att kunna bidra till ökat lärande för eleverna.

Andre ting som bør nevnes?
Utifrån studie A gör vi nu nya aktioner med lärarstudenter och handledare för att ytterligare stärkta den ämnesdidaktiska feedback som studenterna får. När det gäller studie B sprider lärarna nu resultaten och sina farenheter för att få andra att upptäcka kraften i att bli medveten om sina faktiska undervisningspraktiker.